Jag sov middag och när jag vaknade satt Julian här på golvet tillsammans med Leo och även Nicky och hennes vän var här.
Nicky är grannflickan som är hos sin pappa varannan vecka. Hon är 7 (tror jag ) och Heaven avgudar henne. Dom brukar ofta leka ihop och det brukar fungera skapligt trots åldersskillnaden.
Jag gick på toa och Nicky och hennes vän gick till sig. Jag sa att jag skulle åka och handla semlor och när jag öppnar ytterdörren hör man hur Nicky och hennes vän är på väg ner för trappen för att gå ut och leka och Heaven hör detta. Hon blir helt förtvivlad och springer in på sitt rum och slänger sig ner på golvet bland massa gosedjur och gråter helt förstört. Jag försöker prata med henne men hon bara hulkar och jag frågar vad det är och till slut får jag till svar "jag vill också vara kompis mamma. Varför får inte jag leka med min kompis".. Det är inte lätt att förklara för en treåring att Nicky är större och behöver få leka med sina stora kompisar.
Nej USCH! Det var inte roligt och det fick mig att tänka på när hon kommer hem och gråter över någon elak pojke som krossat hennes hjärta.
Men Pluttan då :/ Det är inte lätt att vara liten tjej ibland. Inte att vara stor heller.
SvaraRadera