torsdag 17 mars 2011

17 mars 08:16

Nu fungerar bloggen iaf.

Jag är bitter och hormonell och ägnar nätterna åt visiter längs med memory lane och tycker mitt liv är allmänt sugit.
Jag ångrar för mycket och är missnöjd med det mesta. Jag får inte sova, jag är tjock och ful, jag vill inte gå ut och jag vill inte träffa folk. Det känns som om jag har använt min gnällkvot till mina vänner så orkar inte skriva till dom heller om hur jag eg mår. Ingen ide. Ingenting spelar någon roll.

Jag ångrar inte mina barn men jag ångrar det mesta annat. Malin var klok igår och sa att jag skulle inte ångra saker och det vet ju jag också.

Men det är så trist att gå omkring hemma och vara ensam. Veta att snart kommer B hem från jobbet och är trött och har inge tålamod och då blir han trött o sur på H som bara vill klänga på honom. H som vägrar att sova.
Igår så undrade han om jag skulle skaffa en till bebis som inte sover eftersom jag låter L sova bredvid mig. VAFAN! Ungen äter var 10e minut från ca 20 - 02. ORKA lyfta över honom till spjälsäng och tillbaka hela tiden. Då får jag ju inte sova någonting. Sa det åt honom att jag kan ju åka hemifrån och lämna ersättning ja sa han. Då får barnet mat var tredje timme och däremellan får han vänja sig att sova själv. JAg blir tokig!!!! Vad har dom för idiottankar i hans familj.

Jag blir så galen. Jag vill ingenting. Det enda jag tänker på är godis, så fort jag slår upp ögonen tänker jag på godis. Det är inte bra. Jag ska inte äta godis. Jag är redan så tjock. Jag borde tänka på nyttiga saker. Men hur gott e det?

Ingenting går som jag vill. Inser att brödet har passerat bästa datum. Hittar två skivor som ser ok ut. Rostar. Då är osthelvetet nästan slut men lyckas få till så att jag ska kunna äta dessa två smörgåsar. Då tappar jag dom i golvet.
Jag blir tokig!!

Måste städa idag iaf. För ut tänker jag inte gå.

H har öroninflammation och kommer inte gå till dagis förens nästa onsdag.

Nu har jag gnällt!

Tack och Hej!

1 kommentar:

  1. Alla har rätt att "gnälla" Linnéa, och dina vänner vet att du har det tufft. Blir dock orolig att du har hamnat i en depression, finns det ingen kurator på jobbet eller liknande du kan prata med?
    *Många kramar*

    SvaraRadera