Uppsats och arytmi. Ankomstsamtal och QRSkomplex.
I Maj ska uppsatsen opponeras på och det är tenta på arytmin. Sen ska förmodligen denna utbildning vara klar. Att två år snart har gått känns helt overkligt att tänka och att vi även ingår i en projektgrupp för uppstart av IMAplatser känns ju ännu bättre. Just nu så känns det dock som om terminen aldrig kommer ta slut.
Jag är trött och sliten. Barnen vet nu att deras pappa har köpt ett hus och dom tog det förvånansvärt bra. Jag inväntar bakslag. Jag jobbar långhelg och det känns spontant som att jag hellre skulle vara hemma med barnen men det blir inte några kvalpass i februari som det ser ut och räkningar ska betalas även i mars när jag får dålig lön så bara att kämpa på. Att man kan vara så trött är otroligt.
Allting går sönder känns det som. Golvvärmen strular igen. Torktumlaren strular. Det verkar som att ena dörren till duschen har lossnat. Vet dock ej hur den ska sitta fast men rädd att barnen ska knuffa till den så den lossnar. Eller så har den varit lös hela tiden och jag ej har märkt det. Jag hoppas att det händer någonting positivt snart för allt detta negativa stjäl energi.
I tisdags var det studiebesök i Stockholm. På St Göran. Mycket trevligt. Tisdag som kommer blir det studiebesök i Uppsala och veckan därpå ett studiebesök i Stockholm igen.
Vad är egentligen bra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar