onsdag 5 november 2014

5 november 07:57

Lång natt. Jag åkte iväg och lämnade in bilen på service igår. Eller ställde den vid garaget och lämnade in nyckeln. När jag är på väg hemåt ringer B och säger att S ej kan andas.
Lyssnar på hnm via telefon och första tanken är att han inte får luft. Han har satt i halsen. Under samtalet så börjar han skrika och jag säger åt B att bara ta det lugnt eftersom han kan andas om han skriker.

Kommer hem. S vägrar prata, vägrar napp, gnor med tungan i munnen och har den helst utanför, dregglat lite, och svullen under halsen. Låter riktigt illa när han andas. Ingen feber och de andra kontrollerna jag kunde ta hemma var okej enligt syster K och barnläkaren.

Vi kommer till barnakuten och då piggar han på sig. Vägrar dricka. Gnor fortfarande med tungan men har börjat prata och hostar några gånger och jag inser att han har nog krupp. Dock så vill sköterskan att vi är kvar ifal det är så att han faktiskt har dragit ner någonting i lungorna eftersom det inte är det typiska kruppmönstret. Vi blir kvar tillls läkaren kan undersöka oss och hon är helt säker på att det är krupp.

Vi åker hem, somnar och nu är barnen på dagis. Frid och fröjd.

S har ingen feber, är ej förkyld och inga andra virus symtom. Intressant va.

1 kommentar:

  1. Låter läskigt! Tur att det verkar gå bra ändå.

    SvaraRadera