Hade tänkt mig en tidig kväll. Alla barnen somna snällt. Men nu har jag en liten stökbebis bredvid mig som tycker att man ska rulla över på mage och sen försöka ställa sig i krypställning istället för att sova. Hoppas han somnar på min arm snart så att jag kan få sova lite.
Undrar hur min Leoboll reagerar i morgon när inte Heaven är hemma. Känns konstigt. Antar att detta är något alla mammor funderar på första gången deras bebisar ska lämna hemmet.
Hörde förresten av en bekant häromdagen att när hon pratat mer staben om timantal hade dom varit snabba på att påpeka att bara för att barnen var beviljade X antal timmar betydde inte det att barnen fick vara där. Bara när föräldrarna jobbar. Detta resonemang är för mig obegripligt. Klart man inte har barnen på dagis i tid och otid. Men ska barnen då vara lediga tre fyra dagar vissa veckor? Vad händer med deras grupptillhörighet då? Hur utanför blir dom när deras vänner kanske har föräldrar med dagjobb? Var ser man till barnens behov? Ifall det är så behövs ingen förskoleplan. Varför ska det vara utbildningsdagar? Om barnen iaf inte ska vara där?
Jag vet att jag i princip verkar vara ensam om att tycka att det är bra med förskola för barnen men jag måste ju få tycka.
Själv skulle jag aldrig vilja lämna långa dagar varje dag. Men men.
Även spännande vad jag precis läste i dn. Att 32 sjuksköterskor av 45 sa upp sig när det blev besparingar och deras lönetrappa ändrades så att deras månadslön minskades. Undrar vad som kommer hända med Sverige. Tycker så klart det är skoj för alla nyutexade som får upp sina grundlöner men samtidigt kan jag känns 'men vi andra då? Men JAG då?' Förtjänar inte vi mera?? Hörde rykten om ingångslöner i Västmanland och det är nära vad jag har i grundlön. Suger. Men trivs med mitt jobb så trist att säga upp sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar